Hadopi2 - Demokrati, Integritet och utveckling?

Det mest obehagliga med Hadopi, Ipred och telecomdirektiven är den stora generationsklyfta och den minimala förståelsen för vikten av ett fritt Internet mellan våra politiker och folket. Dessa lagar visar också med obehaglig tydlighet kopplingen mellan kapitalet och makten. Skiv- och filmindustrin lyckas, antagligen genom intensiv lobbying i kombination med låg förståelse för Internet hos beslutsfattarna, att driva igenom lagar och lagförslag som helt bortser från allmänhetens intresse och endast ser till kapitalet. De tre grundläggande problemen med denhär utvecklingen som jag tänker utveckla i artikeln är hotet mot individers personliga integritet, hotet mot demokratin och risken för en stagnation i utvecklingen av informationsinfrastrukturen.

 

I hur stor utsträckning kommer privata aktörer såsom Internetleverantörer och märkliga skivbolagsdomstolar eller signalspaningsmyndigheter att kunna se vad en intressant individ gör på Internet? Det är mycket möjligt att en vanlig datoranvändare under en vanlig sejour vid datorn fastnar i diverse olika register hos både myndigheter och privatdetektiver som letar fildelningsterrorister. De mail du skriver och skickar riskerar att fastna i FRA register och på en del sidor du besöker är det lätt hänt att du, medvetet eller inte, råkar ladda hem någonting upphovsrättsskyddat. Hur avlägset känns det att en myndighet skulle få möjlighet att läsa de vanliga brev du skickar? Att veta att allt du gör på Internet, alla sidor du besöker och alla brev du skickar eventuellt kan läsas av någon annan, hur känns det om du tänker efter?

 

Det finns förstås en risk att detta kan leda till en typ av åsiktsregistrering. Redan nu är ju fildelningsdebatten en het politisk fråga och de som fildelar gör det inte längre bara för att hitta ovanlig musik och filmer som inte går att få tag på på annat sätt. Fildelningen har blivit ett politiskt ställningstagande för det fria Internet och en röst för en reformerat upphovsrättslagstiftning, även om man kanske inte tänker på det. Att fildelare riskerar att fastna i privata företags register och sedan godtyckligt stäms eller hotas med olika förelägganden på grund av sina politiska åsikter är enligt min mening inte helt ok. Vi ser liknande utveckling i länder som Burma och Honduras där de som efterfrågar andra lösningar spärras in och hotas och ibland dödas på grund av sina politiska åsikter.

 

Möjligheterna att använda den nya tekniken för att sprida information, kultur och politiska åsikter är enorm. Ett fritt Internet där varken myndigheter eller kapitalstarka skivbolag är nödvändig för att den snabba informationsutvecklingen ska kunna fortsätta så som den gjort tidigare. Mycket av det som hänt i branschen har gjort detta på grund av att ideella eldsjälar velat se en utveckling och ha tillgång till mer information. Kulturarbetare har otroliga möjligheter att sprida sitt arbete över hela världen på ingen tid alls. Har man ett brinnande intresse för Koreansk film eller Brasiliansk hip-hop så finns det alla möjligheter att hitta hur mycket godis som helst på ett fritt Internet. Problemen är ju att detta gör distributionsbolag och produktionsbolag överflödiga i viss mån. Stora delar av deras verksamhet bygger på de traditionella distributionskanalerna som dessutom är kraftigt begränsade i jämförelse med Internet. De stora kapitalstarka bolagen måste tänka om och hitta nya vägar för att fortsätta sin verksamhet. Man kanske inte kan vara enormt stora och rika mångsysslare, man kanske måste tvingas att ägna sig åt kärnverksamheten att producera bra film och musik och sedan låta marknadsföring och distribution sköta sig själv. Kanske är man rädd att folk då skulle utveckla sin egen smak och därmed inte längre tvingas uppskatta Hollywoodproduktionernas dussinmanus.

 

Lagstiftarna väljer runt om Europa att undvika konflikten med kapitalet och istället öka kontroll och förtryck av den egna befolkningen. Man ser inte kopplingen mellan det fria Internet och demokrati och man kväver informationssamhällets tekniska och kulturella utveckling.

Länkar till DN, SvD, Sydsvenskan, Aftonbladet DN - FRA


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0