Texter om galenskap

Vi ska snart ta hand om er! Ni ska snart gå i pension. Jag tillhör 80-talisterna, vi som ska ta över, vi som har det tunga ansvaret att klara av den stora ökningen av äldre som är på väg när 40-talisterna går i pension. Kanske kan vi klara av det om vi kämpar men vem ska ta hand om oss när vi blir gamla? Min generation har inte tid att skaffa barn. Ni ger oss inte den möjligheten. Ni ger oss inte den tryggheten. Bland mina studiekamrater i vet jag åtminstone tre som har arbetat helt gratis under olika långa perioder för att få erfarenhet och för att komma in i organisationen. Själv har jag gått på olika projekt eller vikariat med ungefär lika stor trygghet som en hare på en motorväg. Vi vill inte anställa någon nu eftersom vi vill behålla organisationens flexibilitet är inte någon nyhet. Kanske att du kan få vara med i ett tremånadersprojekt men du kan bara få halvtidslön. Det förra projektet jag jobbade med var oerhört omfattande och krävde minst heltid av mig i mer än tre månader, jag fick lön för två. Tackar man nej så ryker A-kassan, ifrågasätter man så får man inte jobb.

 

Ni sitter där på era fasta jobb och kör pekfingervalsen på datorn efter det att företagets datorkonsult återigen har visat hur man sätter igång words. Ni tror att vi kommer att ställa upp på att ta hand om er när ni blir gamla. Varför skulle vi det? Hur mycket ställer ni upp på oss som är unga? Kanske ställer ni upp och låter oss få en praktikplats med lön från arbetsförmedlingen (som om den möjligheten fanns kvar), kanske får vi ett kort vikariat utan möjlighet till förlängning. Utbildning är en färskvara säger man ju, då är det kanske därför det luktar ruttet bland de ansvarsfyllda positionerna i samhällets topp.

 

Sitt nu inte där och tyck att det är ni som har byggt upp landet och att vi ska vara tacksamma. Det är ju inte sant! De som har byggt upp landet är de gamla tanterna som man ser på lågprisvaruhusen letandes efter de rödaste prislapparna. Generationen över er, de som är gamla nu, såg till att ni fick en bra uppväxt. De skapade folkhemmet där människor hade samma möjligheter, där man kunde få jobb och där tryggheten var stor. Ni har roffat åt er av denna trygghet och sedan bränt broarna efter er. Ni kanske tror att det finns kvar ett folkhem och att klyftorna är små. Det är förbannad lögn.

 

Om ni studerade på universitet så hade ni studielån som räckte till både mat och hyra, idag får man välja. Ni kanske fick bostadsbidrag. Idag är det mer som ett lån som man ska betala tillbaks eftersom man är ung och inom överskådlig tid kan antas ha tillräcklig inkomst Kanske kunde ni flytta hemifrån till en egen lägenhet. Själv har jag svårt att få låna den där miljonen till en skabbig 2:a eftersom jag bara får korta osäkra projektanställningar. Varför skulle ni anställa någon förresten? Självklart är det bättre att låta inkompetensen styra och de nya får gå oavlönat och konkurrera om erfarenheter. Hur ska vi då kunna betala för er äldrevård om några år? Har ni tänkt på det. I flexibilitetens namn är det idag nästan omöjligt för en nyutexaminerad högutbildad att få en någorlunda trygg anställning. Men tro inte att ni kommer undan ostraffat. Vi smider planer ska ni veta. När ni om 10 år sitter på hemmet och behöver få katetern utbytt så slår det tillbaks, då är det ni som får vara flexibla.

 

Jag är inte färdig ännu! Visst är det väl Gubbarna som kommer att vara den generation som bidragit mest av alla till växthusgasutsläppen. Är det någon man kan tänka sig sittandes i en allt för stor bil bredvid pendeltåget på morgonen så är det en Gubbe i 60-års åldern. Visst är det väl Gubbarna som inte förstår sig på källsortering och visst är det väl gubbarna som är de som har allra svårast att kalla sig feminister. Det är inte mycket gott som har kommit ur köttbergsgenerationen. Ni har roffat åt er så mycket ni har hunnit och sitter nu och tror att vi har det lika bra som ni hade det. Det har vi inte, ni har inte lämnat något kvar.

 

 

Andra bloggar om: 40-talister, Gubbar, välfärd, folkhemmet, inkompetent, ungdomar